Godmorgon!

Häromdagen skrev Kinaguld om att sommaren visade sig direkt och till och med himlen
ritade ett kors över det.

Nu på morgonen visade sig ett stort kors här utanför på min himmel.



Kan det vara för att det inte blåser en endaste liten vindpust idag?
Ja, antagligen.
Karlskrona är känd för att vara en blåshåla men i dag verkar det vara helt bortblåst.

Och en sak till som var "kors i taket" när jag gick ut på altanen med mitt kaffe,
knappt ingen biltrafik hördes.

Otroligt. Vindstilla och tyst. Och så klarblå himmel idag igen.
Nja, helt tyst är det ju inte förstås för fåglarna kvittrar och dammen porlar.
Ja, och så ett mjau då och då från Nalle förstås.

Godmorgon Cattis!



Spåkulan ljuger aldrig
Det är mycket som ska göras nu.
Ta en sak i taget kom ihåg att kroppen ogillar stress
och du tycker om när allt går i din egen takt.
Fortsätt så.


Lite stress tycker jag om. Jag blir lätt rastlös annars.
Fast egentligen är det kanske det hon menar?
Ta det i min takt?
I min snabba takt.  :)))))

Men kroppen, där har hon helt rätt, den gillar inte stress alls.
Hur ska man få ihop huvud och kropp?

Lite stress blir det nog idag för det känns som om det är massor
jag vill hinna med.
Rensa rabatter, klippa gräs, sätta dem där fröna jag inte hunnit,
köpa 2 guldfiskar, några näckrosor, plantera växterna i rabatten,
baka en kaka tills svärmor kommer, grilla, ut i naturen och promenera lite,
se Twighligfilmerna och så vila lite emellan.

Phu, det är nog bara att inse att min kropp inte orkar med allt det här.
Inte på en enda dag i alla fall.
Men det är ju en söndag också.  :))))

Men nu ska jag fortsätta min början på morgonen som jag gjorde nyss.
En kaffe ute i friska luften och njuta av att det blir en bra dag.

Bra dag?
Ja, jag känner i hela mig att idag blir det en bra dag.

Igår var det ju en sådan där dag då jag tänkte alldeles förmycket.

Jag: - Om du inte var här nu vad skulle du göra då?
L: - sova, antagligen.
Jag: - ja, men jag menar om du inte hade fått komma tillbaka till mig?
L: - sovit antagligen
Jag: - Hade du inte gått tillbaka till "henne" där nere då?
L: - Nej, det vet du ju att jag inte skulle.
Jag: - Men jag menar, bara för att slippa få vara själv.
L: - Nej, nej, nej och åter nej. Varför undrar du det när du vet?
Jag: - Äh, jag bara tänker lite för mycket.

Och varför tänker jag nu så?
Jo, jag fick höra av en annan häromdagen att:
- jag kunde ju lika gärna ha......... eftersom jag inte fick dig.

Det var liksom en kommentar som etsade sig fast.
Fick mig att få lite skuldkänslor. Och så ångest på det.

Men nu idag tänker jag inte så.
Livet har sina prövningar för alla. Inte bara för mig.

Kanske män tänker annorlund. Vad vet jag.
Jag strävar efter att få det som känns bra oavsett om jag får det
genom att leva själv eller med någon annan.
Man kan liksom inte ha någon bara för att ha.

Och mycket jag tänker på förknippar jag med musik förstås.



Jag tycker den här låten säger massor.
Det är bättre att ha älskat och förlorat än inte ha älskat alls.
Det är inte alla som har fått uppleva den underbara glädjen.
Jag har det och det är jag sååå tacksam för.


Oj, nu stiger någon upp.

Någon?
Det lät inte bra.
Nu stiger L upp.   :)))))

Undrans vad han har för tankar därinne en dag som den här.
Ja inte funderar han över samma saker som mig i alla fall.
Tror jag inte.

Jag tror inte han ställer samma fråga till mig som jag ställde honom.
- Vad skulle du ha gjort om inte jag var här?

Men om han nu skulle göra det så skulle jag svara:
- Precis likadant som jag gör nu. Blogga.

Och du, under tiden som jag sitter här och gör det så försvinner korset på himlen.
Och?
Det där vindstilla försvann också.
Karlskrona är som vanligt igen.

Gokväll!

Du ska veta att jag blev stolt över min dotter Linda idag.



Inte trodde jag att hon hade det lugnet och tålamodet.
På jobbet alltså.

Det här jobbet jag har nu i sommar kommer vi att fixa lätt.
Hon och jag tillsammans.
Ett perfekt team.

Vad säger hjärtat idag?

Du får snart ett fast jobb.

Det här blev nog inte till mig.
Till Linda tror jag.
Är hon så här duktig som hon varit idag och innan i veckan så är det nog så.

Och så det jag skrev om innan idag.
Dammsnacket som skulle bli ikväll.

Och det blev snack om det.
Allt som ska göras runt omkring den.



Framför är det klart men bakom. Rabatten är ju lite demolerad nu där den kom dit.  :))))

Men imorgon, imorgon fixas det nog till.
Ja, och så växter i den förstås. Och fiskar.

Jag riktigt ser hur han funderar där han står.  ;)

Nalle? Ja han är sur eftersom han inte får dricka ur vattnet.  :)))

Men nu ska jag inte tänka på den.
Eller jo det ska jag.
Jag ska gå ut där nu och sätta mig och se hur vattnet porlar ner för stenarna.
Och hur kan jag se det i mörkret kanske du tänker.
Jo, för jag har satt en lampa precis bakom fallet och det lyser sååååå fint nu på kvällen.
Kort?
Ska försöka men jag tror inte det går med min kamera.
Systemkamera skulle man ha.
Ja, det borde man.
Det ska jag fundera lite mer över.  :))))

Du förstår säkert varför för nu har jag försökt fota hur mycket som
helst för att få fram hur fallet ser ut i mörkret men det lyckas inte så bra.


Hejsan!

När jag låg i sängen så kom jag att tänka på radion som jag låg och lyssnade
på igår kväll när jag gick och la mig.

Det handlade om en tjej med en viss sjukdom.
- Jag var på en föresläsning idag och nu känns det som en "kick" i mig.
Det här är jag. Så här jag. Och så här vill jag vara.
Folk får acceptera mig som jag är.

Åh vad jag kände igen mig.
Jag har också tänkt så många gånger.

Ibland mår jag jättedåligt och känner mig låg
och ibland är jag på andra hållet och känner mig jätte högt uppe.
- Vi kan sätta in medicin om du vill.

Men jag vill inte det. Ibland tycker jag om mitt sätt.
Mitt tänkade, mitt funderande och allt annat.
Jag vill inte plocka bort det.
Mitt känslosamma jag finns ju ändå där inne.
Bättre att låta det komma ut än att låsa in det?

Visst, ångesten är kanske inte sådär rolig att leva med men jag försöker få ur mig
den idag istället för att hålla den inne för mig själv.
Det känns lättare då.
Kanske inte alltid så kul för andra att höra men det är där som mitt "nya" tänkande
har kommit in.
Men det finns annat i mitt sätt som inte är lika tråkigt.
Mitt lite annorlunda tänkande som faktiskt kan göra både mig och andra att få
vardagen att bli lite mer än en vanligt vardag. :)))))

Det här är jag. Så här är jag. Så här vill jag vara.
Acceptera eller låt mig vara.

Och de som accepterat står mig varmt om hjärtat.
Och kommer alltid att göra.

Så, nu har jag skrivit av mig lite igen så nu kan jag koppla av och göra mig
iordning för en jobbarkväll.
Får gå lite tidigare idag för en tjej ska gå på mammaledighet och henne vill
jag hinna att säga "lycka till" och "vi kan väl höras av under tiden"
Hon är verkligen en underbar och förstående vän.
Hon har sagt till mig på sitt snubblande språk:
- Du ska se, det ordnar sig.
- Det kommer att gå jättebra, jag har egen erfarenhet av det.
- Se det så här, det......
- Du kommer att......

Och vet du, hon har haft rätt i massor med saker.
Hon är mycket yngre än mig, hon har en helt annan religion och kultur än mig, men ändå så
erfaren om hur ett liv ser ut som en berg och dalbana med ovisshet om hur det ser ut bakom
varje kurva, uppförsbacke och så den hissnande känslan när det går utför.
Men till slut så är färden slut och man inser "det här gick ju bra"

Jag hoppas och tror hon har rätt och att hennes resa genom livet också får ett bra slut.
- Det blir det man gör det till. Man ska gå efter sina känslor.

Och visst har hon rätt för det är det jag gör helt och hållet nu.

Men.........
Det här men skulle jag vilja skriva mycket om.
Ångesten.
Men en dag är jag nog kanske så stark så jag kan skriva om den.
Den som funnits där inne hos mig ända sedan jag var liten.
Kunna skriva utan att få ångest över att jag berättar.
Men först måste jag nog reda ut den i mitt inre.
Få in "bry dig inte"

Jag gör inte det än. Kanske en dag. En dag när jag är tillräckligt stark.

Men jag blir starkare och starkare.
Och nått som gör mig extra stark just nu är kreativiteten.
Den som både L och jag har.
Vårat samspel med växter och trädgård. Ja, och så inredning.
Vi tycker precis likadant och vi är lika galna, petiga och omständiga båda 2.
Det är skönt att ha någon som vill göra precis lika vansinniga saker som mig.
Som dammen. Inte bara en balja rätt ner i jorden som många säger att vi kan göra.
Nej, det ska bli sååå naturtroget det bara kan bli.
Och vi ger oss inte förrän det blir som vi vill.
Det får ta tid.
Och så växterna. Lika petiga där båda 2.
Den ska vara där. Nej, lite till höger. Eller lite lite till vänster kanske.
Och den blå växten ska nog stå där.
Eller nej, lite längre bak och så lite grann till vänster och så kanske lite lite grann till höger.
Perfekt. Där blir den bra.

Och så samma sak inne. Den där och den där och så flytta runt och runt och runt till
man är riktigt nöjd.  :))))
Testa. Våga testa. Det är ett ord som L och jag har gemensamt.
Och det gör att allt annat som är jobbigt känns mycket mycket lättare eftersom
man har så mycket så är bra.

Och när jag skriver bra så kommer jag att tänka på ikväll.
Det är något som jag njuter av.
Vad?
Jo, jag vet att när jag kommer hem så senare så kommer vi
att hälla upp ett varsitt glas öl och så sätta oss på altanen och berusa oss lite.
Sitta där och prata och filosofera lite.
Lyssna på fallet. Titta på lamporna och så diskutera om vad man mera kan göra.
Vattenväxterna. Fiskarna. Och så det och det och det.

Mjau Mjau Mjau

- Ja, du ska få mat.

Undrans om en katt skaffar en partner som har samma intressen som den själv?   :))))