I förra veckan så började jag med att förbereda hallen för tapetsering.
 
 
 
Skarvar skulle slippas ned och hål skulle spacklas igen.
Nu har jag sådan tur att hallen är försedd med bröstpanel så det blir bara ett halvt jobb.  :)))
 
Fast så enkelt är det inte.
Det har blivit massor med jobb bara för att jag ville tapetsera en liten hall.
 
Golvet.
Inget fel i det i och för sig.
 
 
 
Men hallen ligger ihop med köket och det golvet där är absolut inte fint.
Inte när de är tillsammans så här i alla fall.
Olika rutor i olika färger.

 
Hur lätt är det då att välja tapet om man nu vill tapetsera i köket också och vill ha det enhetligt?
Inte alls lätt med min beslutsångest.
 
Vad händer då?
Jo, när vi är i affären och ser att de säljer klickgolv jättebilligt så köper jag förstås det.
Till både kök och hall så det blir likadant.
Klart mycket lättare att välja tapet då.  :)))))
 
Men hur den ser ut återkommer jag med när Lillen börjar lägga det.
 
Nu var tanken att jag skulle tapetsera hallen färdigt i helgen, men så märkte vi att taket
behövde målas om.
Det är torsdagkväll och ingen färg hemma.
Hm!
Vi skulle på konsert på fredagskvällen och med min nackskada och ryggvärk så fanns inte
tanken ens på att jag skulle kunna måla taket.
 
Men det löste sig.
Min snälla underbara svärson Daniel ställde upp på dagen och målade taket åt mig.
 


 
Det var tur att han gjorde det åt mig för jag såg hur jobbigt det var och jag hade aldrig klarat av det.
 
Då blev det äntligen lördag och tapetseringen kunde på påbörjas.
 
Undrans vad jag har tänkt med?
Tapetsera färdigt under helgen?
 
Visst, det gör säkert jättemånga. Kanske till och med på några timmar.
Men inte jag.
Det borde jag ha förstått redan från början.
Hela min sjukdomsbild gör ju att jag borde ha förstått att jag inte ens skulle hinna hälften.
 
Men jag hann runt en hörna i alla fall.  :)))))

 
Du, byrån ska inte vara där. Och lamporna ska absolut inte vara där de är.
Men jag behövde ju lite lyse.  ;)
Där ska stå en soffa tror jag som man kan sitta på när man tar på sig vinterskorna som det snart
är dags att plocka fram.
 
Nu är det onsdag kväll och jag har en fruktansvärd ryggvärk.
En värk som jag hade för några år sen och som är näst intill outhärdlig.
I alla fall när jag böjer mig framåt eller lyfter något.
Det innebär med andra ord att jag inte kan jobba just nu.
Nu har inte det här kommit pga att jag grejar lite i hallen utan det har med jobbet att göra.
Det har blivit mer och mer där. Nya större maskiner som gör att lyften blir mer och intensivare.
Jag har bett om hjälp eller hjälpmedel men än så länge har det inte hänt något.
Det här började för ungefär 2 månader sen och jag borde ha stoppat redan från början när
jag kände att den här värken kom.
Jag vet ju vad den innebär.

Men jag tar det lugnt ändå med tapeterna.
En våd i taget.
Det får bli färdigt när det blir färdigt.
Men till idag hade jag i alla fall kommit så långt att det bara var en liten väggsnutt kvar.
 
 
En bit med både rör, proppskåp, en hörna och så avslutet.
Hur ska jag lösa det här?
Det är sådana här saker som gör min hjärna jättetrött.
Tänka ut hur jag ska göra det på lättaste och smidigaste sättet.
Plus att det ska se bra ut utan massa skarvar.
 
Men efter att ha tänkt och tänkt och sovit lite på det så klippte jag ut en våd och limmade den.
 
 
 
Funkar det så funkar det tänkte jag och började sätta upp den.
 
 
 
Det gjorde det.
 


 
Till och med sista lilla biten fick tapet innan kvällen var slut.
 
Nu får det nog vara lugnt ett tag innan jag börjar med köket.
Jag har lärt mig att det får ta sin tid.
Till och med har jag lärt mig att leva i en jäkla röra.  :)))))
 
För du, det blir fruktansvärt rörigt så fort man ska göra något.
 
Nymålat tak, nya tapeter, nytt golv, men panelen då?
Jag har glömt att skriva det.
Den ska också måla.

Lillen: Jag köpte antikvit färg för panelen behöver nog målas om den med.
Jag: - Vem ska göra det?
Lillen: - Jag.
Jag: - När då? Tänk på Shivas.
Lillen: - Äh, han har ju vita hårstrån så de syns inte så väl.
 
Gud så rätt han har.   :)))))))
I tisdags var Linda här i min lekpark för att fota Isak när han gungar.
 
Hon ville få ett fint kort där han tittar in i kameran och med en bra skärpa i bilden.
Men så vill hon förstås också att Isak har sina skor på sig.
 
 
 
Han vill inte ha dem på sig, så när Linda sätter på en sko.......

 
 
...... så har han hunnit att få av den andra och så är det bara att sätta på den också.
 



Linda fotar.......
 


 
..... och så tittar om bilden blivit klar och om han har blicken in i kameran.
 
 
 
Men hon ser inte det jag ser.  :))))))
 
 
 
Skon ligger där i gräset och du ser en sak till va?   :))))
 
Strumpan har åkt av den också.
 

 
Men han nöjde sig förstås inte bara med det utan ville ta av den andra också.
 
 
 
Men då fick Linda helt plötsligt se det och sa STOPP.
- Nu blir det inget mer gungande för det är för kallt ute för att vara utan både strumpor och skor.
 
Fick hon någon bild när Isak tittar in i kameran och med en bra skärpa i bilden?
Nej, för Isak hade bara bus i sig när han gungade men jag fick som vanligt en bild
av honom där han lägger till med en av sina roliga miner.
 
 
 
Linda: - Vi får fota honom en annan dag i vår lekpark och se om jag kan få en bra bild då.

 
Så i torsdags gick vi till hennes lekpark och Linda hon fotade honom igen i en gunga.
 
 
 
Du ska veta att jag skrattade för mig själv där jag stod och tittade när Linda fotade Isak.
 
 


Slutgungat för Isak.

Linda: - Kanske det går bättre om han sitter i rutchkanan?
 
 
Det gjorde DET inte.  :)))))
 
 
Jag gick runt och tittade lite i parken men så ser jag Linda i full action med kameran och än en
gång får jag ett stort smile över läpparna.
Eller snarare ett gapskratt som var svårt att hålla inne men. 
 
 
 
Isak har fått bli en liten modell och Linda leker proffsfotograf ser det ut som.
 
Linda: - Bra Isak, ligg precis så.
 
 
 
Så tittar hon om bilden blivit bra.
 
 
 
Tar en ny bild.
 
 
 
Här var det jättesvårt att hålla inne det där gapskrattet så jag inte skulle störa dem.  :))))
 
 
 
Linda ser nöjd ut med en bild hon tagit och Isak verkar ha tröttnat på att ligga där.
 
 
 
Linda lyfter upp honom......
 
 
 
....... ler och säger:
- Åh, vad duktig du var Isak.
 
 
 
Fick hon någon bra bild kanske du undrar?
 
Hon fick säkert en mycket bättre bild än vad jag fick där jag stod och zoomade in honom.  ;)
 
 
Men någon bild med båda skorna på, det vet jag att hon INTE fick.  :))))
 
 
Jag måste ta mig tid att kolla på bilderna som Linda tog.
Det har varit lite ont om det sen vi var i lekparken.
Vi har varit på konsert Lillen och jag och sen målar och tapetserar vi.
 
Så det här med att blogga får nog ligga lite på is ett tag för renoveringen av
kök och hall verkar ta sin tid.
Min värk stoppar mig stup i kvarten.
Lite i taget.
Men klart kommer det bli innan jul i alla fall.
 
Jag är ivrig och har svårt att hejda mig men jag måste.
Hur mycket  jag än vill se det nya golvet och tapeterna ditsatta.
 
- Du har ju en karl, säger en del.
Klart jag har, men han får jobba i min takt för jag vill göra precis lika mycket som honom.
Tack och lov så är inte han den ivriga personen så han väntar på att jag gjort det och det,
och så gör han det och det.

Här görs inget utan att jag är med.   :)))))))
Min dotter pluggar just nu för att kunna ta hand om funktionshindrade personer.
 
Jag: - Va bra Lotties, då kan du ta hand om mig sen på ett bra sätt.
Lotties: - Ja mamma, det kommer jag att kunna göra.
 
Lotties säger sen:
- Vet du mamma, ditt funktionshinder är att du lider av förvärvad hjärnskada.

Jag vet det.

En hjärnskada kan drabba vem som helst, ung som gammal, och när som helst i livet.
Skador på hjärnan kan uppkomma av mängd olika orsaker.
Att en hjärnskada kallas för förvärvad, betyder att hjärnskadan inte är medfödd
utan har uppkommit efter födseln.

Min drabbades jag efter olyckan 2001,

Här
kan du läsa mer om vad det innebär att ha det funktionshindret.
 
Det är därför jag har lite beslutsångest. (läs mycket)
I allt.
Till och med att välja bilder till bloggen.
Eftersom jag inte kan välja så blir det inte så mycket bloggande längre.
Men nu har jag fixat det.
För att du inte ska behöva se alla mina bilder i ett inlägg här så har jag
gjort en annan blogg där jag kan lägga in MASSOR med bilder från en
och samma gång som jag fotat.
 
Jag kommer att hänvisa till den om det finns mer bilder att se som hör ihop
med ett inlägg som jag skriver.
 
 
Förr året var vi ju på Bilskroten i Ryd och jag tog massor med bilder.
Nu kan jag äntligen lägga ut alla jag har velat.
100 st. 
Inte bara en eller några stycken som jag gjorde förra året.
 
 
Så nu kan skriva här som jag tänkt att jag ska kunna göra framöver i vissa inlägg:
Vill du ser mer bilder från skroten så gå in på CattisBilder
Bra va?
Vill du se så kan du göra det och vill du inte se så behöver du inte.  
 
Igår gungade Isak.
Nu ska jag sätta mig och titta på bilderna vi tog, Linda och jag.
Gud vad skönt att inte behöva ha ångest över vilka jag ska ta med. 
 
Vilken tur att det finns hjälpmedel i dagens samhälle för funktionshindrade.  :))))))
 
Du, tro nu inte att min hjärna är helt slut.
Inte än.
Den blir bara lite trött ibland. 
Nja, rätt ofta om jag ska vara ärlig.
Det tär på den med allt tänkande och funderande för att få det att gå ihop.