Här om morgonen när jag vaknade så sken solen på helt klarblå himmel.
Jag gick min vanliga runda med Shivas och det skulle kunna vara mitt i sommaren.
 
Den här var det första som mötte mig och lös så fint i solen.
 
 
 
En hel buske var full av blommande rosenkära.
 
 
 
Nejdå, jag bara skojar.
Visst, det var blommor på en jättebuske men de flesta såg ut så här.
 
 
 
 
 
 
Varför gjorde dem det kan man undra.
Jo, därför att även om solen sken på klarblå himmel så var det iskallt ute.
Så kallt så det till och med var frost på de flesta blommor som inte solen kommit åt.
 
 
 
 
 
Men Shivas brydde sig inte om det.
Han var precis lika glad för det.
Om inte gladare över att det var svalt och skönt ute.
 
 
 
Men en som jag tror inte tycker om kylan är den här lille parvlen.
Den hade nämligen krypit upp i soffa ute på alten.
 
 
 
Det är en gräshoppa även om man skulle kunna tro att det är en utomjording.  :)))))
 
 
På vägen tillbaka så såg jag det här trädet.
Det är inte många träd som har börjat skifta i färg här nere så det här lilla utmärkte sig
ganska mycket från de andra.
 
 
 
Nu fick jag en tanke när jag såg dem härligt röda bladen.
En tanke om pyssel som var lite annorlunda mot vad jag pysslat med innan.
 
Och det var inte på en pytteliten gipskudde som man kan ha mina egengjorda örhängen på.
(gipskudden är inte färdigbränd här utan den kommer att bli riktigt vit när den är torr)
 
 
 
Det var heller inte en tanke på en gipskudde som har gjort som jag kallar:
"Plötsligt händer det"
För vem vet, helt plötsligt så kanske det ligger en prins där på kudden istället. :))))
 
 
 
Nej, jag fick en höstlig tanke och på att om det nu skulle dyka upp en prins så måste jag
ha en bukett rosor till hands.
Så det blev till att plocka några av de fina gula och röda lönnlöven och så hem och fixa
till en bukett.
Sen vill nog inte prinsen ligga bland blommor utan då hellre på en kudde med löv i höstens färger.
 
 
 
 
Dagens tänkvärda!
 
 
Ta alltid ut glädjen i förskott,
då kan du vara säker på att vara glad.
 
Och lyckas man så blir man ju glad 2 gånger.
Smärtan är aldrig snäll,
den har bara lite bättre dagar ibland.
 
Ja, och det hade den igår.
En ganska bra dag.
 
Hur börjar man den då?
 
Jo, med att gå ut tidigt och fota spindelnät.
 






 




 
 
Efter det så pysslade jag lite.
 
 
 
Duken har jag också virkat men för längesen.
Det jag inte har gjort med den är att jag inte har strykit den innan jag satte min kudde på den. :))))
 
Idag håller jag på med gips igen.
Testar lite.
Kan bli bra eller så blir det inte bra.
Det får jag se när det har torkat.
 
Och vet du, om det blir bra, ja då kommer du att få se det.



Så imorgon hoppas jag på att kunna blogga.

Finns inte så mycket att blogga om i och för sig.
Värken hindrar mig ganska mycket just nu.
Brukar inte bli frustrerad, men nu är jag det.
Jag vill så mycket.

Pyssla tex.



Eller ta kort på barnen som är här ute och leker.



Eller gå upp tidigt och fota spindelnäten som är på ängen.



Men som sagt, imorgon kan jag kanske göra allt det där.