Nu kommer lite mer bilder än vad jag la ut igår från fotoutflykten ute på ön Basareholmen.
 
Här lämnar vi staden i en sjötaxi och kan se marinmuseet och världens minsta fullriggare
från ett helt annat håll.
 
 
 
Karlskrona skärgård är helt underbar och det är inte sådär jätteofta man ser det utifrån i havet.
Man skulle vara turist i sin egen stad lite mer.
 
 
 
 
 



Här har vi stigit i land så som du kan se så ligger den här ön inte alls långt ut från stan.

 
 
Det första Linda och jag gjorde var att hitta ett ställe att ha vår fikakorg på.
Skuggan från det här trädet tyckte vi var en bra plats.
 
 
 
För strax intill där så stod en bänk i solen och där kunde vi ju sitta sen och fika.
 
 
 
En riktigt fin bänk. Det var ju bara att hoppas på att ingen tog den innan oss förstås. :))))
 
 
 
Jaha, då började vår rundvandring på ön.
20 fotografer och alla gick åt olika håll.
Linda och jag är ju inga fotografer så vi tyckte det var rätt skönt att man kunde strosa lite som man ville.
Vad fotar man då på en ö som har varit militärt.
En ö där man tillverkade krut och ammunition?
 
Vi började med att spana in toaletterna som stod där för man bli alltid nödig så fort man är någonstans.
Tror du det var öppet? Nix.
 
 
 
Det fanns många fina små hus på ön där folk har bott.

 
 
Nu är det ingenting som tillverkas där och ingen som bor heller.
Allt står tomt och ödsligt.
Men det är kul att de har bevarat det och inte rivit allt som de ofta har förmåga att göra överallt.
 
 
 
Vi tittade vidare runt omkring oss och jag såg ett skjul som såg ganska spännande ut.
 
 
 
Linda, ja hon tittade på utsikten en stund.
Härlig natur med vildvioler överallt, vit mossa och så ganska mycket enar.
Men....
Ja, så är det den där trista byggnaden ute på ön Verkö.
Ett högt torn som ABB byggt och som syns nästan vart man än är i Karlskrona.
Ja, eller så ligger solen fel så man inte kan fota åt ett annat håll.
 
 
 
Linda: -  Mamma, har fotat det där skjulet?

 
Jag: - Ja!
Linda: - Men liksom ner i det så man ser vattnet.
Jag: - Nej, men vi kan göra det nu.
 
 
 

Tänk att det skulle vara så svårt att fota en trappa som går ner till en källare fylld med vatten och så
samtidigt kunna få med växten som växte på väggen.
Antingen blev bilden för mörk eller alldeles för ljus.
Men den här tror visar lite av hur det såg ut.
 
Jag fotade skärgården men .....
 


 
.... men mest kröp jag nog ihop för att fota saker på nära håll.
 
 
 
 
 
 
Det var inte lätt för jag började bli mer och mer kissnödig.
Linda kollade om toalettdörren fortfarande var låst.
 
 
 
Det hjälptes inte hur länge jag satt och väntade på att den skulle öppnas så gjorde den inte det ändå.
 
 
 
Det var bara att fota hej vilt så man glömde bort att man behövde gå på toa.
Sätta sig i en buske någonstans?
Det var inte lätt för man visste aldrig var de andra var och fotande någonstans.
Alla smög omkring och fotade både smått och stort som fanns där.
I buskar och vrår.
Till och med en livboj som hängde i ett träd fotade folket.
 
 
Jag med förstås. :))))

 
Ett tag var jag väldigt inne i att fota så jag glömde allt annat.
Men Linda var hugget och tog ett kort där jag stod i en konstig ställning.
 
 
 
Ville ju få med ratten på bild.  :))))

 

Fiskmåsägg låg det lite överallt.
 
 
 
Den här brunnen ville Linda fota.
Klart hon fick.
 
 
 

De här byggnaderna är nog väldigt kända för ön.
Jag tror det för när man slår på google om ön så kommer det upp bilder på den.
Alltså borde jag ha fotat massa kort på dem jag också men det gjorde jag inte.
Finns ju redan så många kort på det tänkte jag. :))))
 
 
 
Nej, istället så utnyttjade vi den här stolen som stod vid en mur.
 
 
 
Ja, så vi fick en bild av oss båda två.
 
 
 
Ser du hur jag kniper?
Nu var det väldig kris med att inte hitta någon buske som jag kunde sätta mig bakom.
Vi gick till platsen där vi ställt vår fika och det var tur det.
Alla var där och fikade så jag fick en chans att smita iväg.
Phu!
Efter det så kunde jag sätta mig ner i lugn och ro och dricka kaffe tillsammans med Linda på bänken.
Ja, för det var ingen som hade lagt beslag på den.
 
 
 
Det var hur underbart som helst där i solen och så lite kaffe fick en att bli pigg på att fota lite mer.
Nu kunde vi gå i lugn och ro och bara titta och njuta av det som fanns där.
 
 
 

















 
 


 
 



 
Det blev några bilder ändå på de här husen när vi gick andra rundan. :)))







 
Sen gick vi in och titta de lite i dem för några hus var öppna.
Det var mest verktyg överallt.

 
 


 
 
 
 
 
 
 
I ett av husen låg det en gammal tidning.
Aftonbladet från den 8 juni 1952.
Direkt när jag tittade på Linda när hon stog där och läste så ville jag fota.
Fota och fota.
Skenet som kom över henne lyste så otroligt fint.
 
 
 
 
 
Jag tog några stycken och hade kunnat ta ännu fler.
Men så kom det in en tjej och hon hade en enorm kamera i handen så jag kände mig jättedum med
min lilla och ville inte stå där och fota och låta Linda posera framför kameran.
Men jag är glad nu i efterhand att jag inte bad henne om det.
De här korten visste hon inte att jag tog så de blev helt naturliga.
En härlig gammaldags naturlighet som det kanske inte hade blivit om hon visste om det.
Nu stod hon där och levde sig in i artiklarna som var skrivna för så längesen och som hade läst
av någon ung militär som bott där under sin värnplikt.
 
Den bilden jag la ut igår kommer jag att ha i mitt minne så fort jag tänker på Basareholmen.
Jag tycker om den så mycket så jag har redan bestämt att jag ska beställa en förstoring på den.
Sarah, Joakim och Mattias har fått varsitt kort som jag har blivit nöjd med och nu blir det ett till Linda.
En dag kommer jag att få bra kort på min äldsta dotter och Daniel med.
Ja, och så på Isak som är den kvar av mina barnbarn där jag inte fått det "där" kortet än.
 
Jag visar bilden en gång till ifall du inte har läst gårdagens inlägg.
 
 
 
Jag försökte ta fler kort men det kändes inte som om det gick.
Inget som visade sig på kameran såg bra ut efter den här känslan jag fått i huset på Linda.
 
 
 
 
 
Det var tur att det var precis innan vi skulle åka hem som jag tog dem korten.
Annars hade det väl inte blivit ett enda kort taget där ute under de 4 timmarna vi var där.
Fast i och för sig, då hade ju inte inlägget blivit så här långt och utan kanske bara hade kunnat
haft inlägget igår och så lagt till den här bilden som jag tog när vi åkte hem.
 
 
 
När jag sitter här och tittar på alla kort jag tog så känner jag att jag vill åka dit igen.
Det brukar kännas så.
Alltid när jag kommer någonstans för första gången så blir jag så ivrig så jag vet liksom inte vad
jag fotar och hur jag fotar.
Klickar bara i ren iver.
Men när jag kommit hem så brukar jag tänka till.
- Så skulle jag ha gjort där.
- Det skulle jag ha fotat i den vinklen.
Osv osv
 
Men det blir nog någon mer gång som jag åker ut dit och går där i lugn och ro.
Lugnt och stilla utan nervositet av vad andra ska tycka och tänka om vad jag fotar på.
För som jag skrivit innan, när man fotar så vill man allra helst vara för sig själv.
 
Vill du läsa lite om den här ön så kan du göra det via länken här nere.

3 kommentarer

ansepanse

19 May 2014 10:53

helt ljuvligt :) tack för att jag också fick följa med på den där utflykten :) en varm, härlig sommardag i underbar miljö och massor med tillfällen att ta så otroligt fina bilder på
idag är det mulet här och det har pratats om lite regn i eftermiddag men det är ju i alla fall grönt och vackert ute :)
ha det gott vännen
kramar

ansepanse

20 May 2014 11:24

Sv: :) det är som den som står i den lilla lanthandel vi har, igår hämtade vi paket där, vi kan inte hämta paket som skickas med posten där - då måste vi åka in till sta´n, men om paketen skickas med Schenker, då kan vi hämta dem i lanthandeln här, ja i alla fall, jag var därinne efter att först varit där och hämtat paket och kommit ut och sett att det börjat regna, jag ville ha en plastpåse till min mobil jag sa till honom att det börjat regna,
regna, sa han, Sverige, sa han sedan :D
Sluggo springer omkring med hinken, men sedan har han lärt sig att bära upp hinken i den trappa vi har i trädgården, han lägger den längst upp och så puttar han till hinken med nosen, då studsar hinken nerför trappan :) sådär kan han hålla på en längre stund
önskar dig en fin dag
kramar vännen <3

wiper

21 May 2014 08:27

Det ser helt fantastiskt ut och man måste ju bara åka till Karlskrona så fort man är klar med flytten.Du har som vanligt tagit bra och fina bilder också

Lyriska poetiska bilder på din dotter i den häftiga miljön. Jag känner mig dum när jag kommer med min lilla digitala kamera på Musikcafé och andra ställen men den har varit den bästa kameran jag haft. Det dröjer innan jag har råd att köpa en systemkamera och då börjar jag med makro objektivet.

Förstår att du vill åka dit igen och har man fotat ett antal år så ser man detaljer och annat som man inte såg förut på samma sätt. Min man får stanna bilen hela tiden ;)))

Ha nu en fin onsdag
kramar

Kommentera

Publiceras ej