Finns inte så mycket att skriva om vad som händer och sker.
Det liksom bara är som vanligt.
Vanliga vardagar med jobb och så härliga helger med ledighet.
 
Om jag mår bra?
Jodå, det där hemska som var innan har gått över.
Det värsta i alla fall.
Fortfarande trött, lite ont i magen och så en ständigt lite molande huvudvärk.
Men det är nog för att jag bytt arbetstider igen.
Hinner aldrig komma in i vardagsrutinerna förrän det är dags att byta tider.
Men det känns rätt skönt nu för jag slutar aldrig så där sent som 21.00 på kvällen.
Nej, längst blir det till klockan 18.00.
Helt underbart för då kan jag komma hem till dukat bord.
 
Kanske det kan hjälpa min mage för då blir det mer mat på bestämda tider.
Ja, och så riktigt mat.
Det blir ju inte riktigt det när man ska äta själv på dagen innan man åker till jobbet.
Nu kan vi äta tillsammans varje dag och det är klart mycket bättre.
 
 
Hösten har jag väntat på med alla sina färger.
Men den verkar utebli i år.
Löven blir guldassiga och så trillar de bara av.
Den här gångstigen som jag besökt varje år ville jag skulle ha höstens alla färger.
Men inte. Bara gult och grönt.
 
 
 
Men längs med Lyckåleden så var det faktiskt ganska fint i helgen.
Träden var kanske inte sådär höstliga men alla ormbunkar skriftade färg.
 






 
 
Ja, det var så fint runt omkring där så jag bara tittade och njöt för fullt.
Så mycket så jag inte såg hägern som satt på en sten.
När jag väl fick syn på den så hann jag bara ta ett suddigt kort. :))))
 
 
 
Det är ett vattenfall precis bredvid det här stället och där brukar vara jättefint när snön kommer.
Is brukar bildas runtomkrin och så vattnet mitt i som rinner ner i en rasande fart.
Nu ser det inte ut så, inte alls speciellt fint.
Men det är skönt att stå där och bara lyssna.
 
 
 
Vid sjöar brukar det också vara jättefint den här årstiden.
Stilla och lugnt och så blankt vatten så alla trädens färger kan spegla sig i det.

Speglar sig, ja det gör det i och för sig.
 






Ja, riktigt mycket faktiskt till och med här nere vid ån där jag bor.
 



 
 

Men som sagt, det är inte mycket till färger ute utan mest bara grått och trist.
Känns som om man kommer till rena rama ödeskogen.
 



 
 
 
Visst, man kan fota torra, lövfria grenar med de fina ormbunkarna i bakgrunden,,,,,,,




 
 
 
.......  men helst vill jag förstås kunna åka ut på landet och fota en färgsprakande natur.

 
 
Men det känns väldigt långt borta.
I alla fall idag när man tittar ut.
Regn regn och åter regn.
Så vad hjäps det om nu färgerna skulle komma.
 
Men det är skönt att sitta inne och njuta också.
Sticka och pyssla lite.
 
Försöker få Antons lilla kofta färdig så jag kan börja på en filt igen.
Den här gången får det bli en i någon gul färg.
Mörk senapsgul tror jag.
Neutralt och bra.  :)))))
 
Ja, sen ska jag försöka blogga lite mer också nu när man är inomhus lite mer.  :)))))

1 kommentarer

wiper

26 Oct 2014 16:16

Skönt att du mår lite bättre. När magen är dålig så fungerar man inte. Helt fantastiska bilder, dom ser ut som konstverk. Tänk att vi inte träffats än men det blev för mycket med vår flytt och sen att jag fick en tumör. Jag ser nu bara fram mot operation så jag kanske får må lite bättre. Nån gång skall vi väl kunna passa in att träffas

Vad bra dina barnbarn har det som får så mycket fint stickat.

Ha nu en fin söndag min vän och första bloggvän

Kramar

Kommentera

Publiceras ej